Presentation

Mitt namn är Jonathan Gren, jag är 31 år gammal och bor i Mölndal. Jag kallar mig numer för Triathlet eller Swimrunner, men så har det inte alltid varit. Allt startade egentligen med att jag skulle springa Göteborgsvarvet 2014 tillsammans med Lovisa, med inställningen ”Hur svårt kan det vara?”. Något som man senare fick äta upp någonstans vid Vasastan med kramp i båda ljumskarna och haltandes mot målet.

Jonathan

Efter detta har det blivit en mängd tävlingar i olika sporter. Korta och långa Swimruns, Aquathlon och Triathlon, Vätternrundan och Lidingöloppet, och traditionsenligt åker jag mitt 5:e Vasalopp i vinter.

Jag har under några års tid tränat lågpulsträning, till en början inspirerad av en podd med Phil Maffetone, som är en förespråkare av lågpulsträning. Utgångspunkten är Phil´s 180-formula som innebär att man tar 180 – sin ålder och får då fram den puls man inte ska överskrida vid träningspass. I mitt fall låg den på 152 slag (180-28). Under mina löppass försöker jag att aldrig gå över denna puls. Och ja, det kan gå ganska långsamt emellanåt och man får ofta gå i backar. För mig har detta fungerat fantastiskt bra och har gjort att jag har kunnat träna mycket och ofta, men långsamt.

Vart tog motivationen vägen?

Efter ett år av mycket fokus på IRONMAN Kalmar, där egentligen allt ledde fram till en tävling, så stannade allt av. Jag tog ett välbehövligt uppehåll på 2 veckor, som blev 3 veckor och 4 veckor innan jag kom igång med någon form av organiserad träning. Det kändes som att börja om från noll igen, förutom i simningen där jag kände mig i bättre form än någonsin.

Fortfarande kvar i snabba banan

Den riktiga motivationen har inte funnits där och jag tror en bidragande orsak har varit att jag inte har satt upp något mål för nästa säsong än. Eftersom det inte blir någon IRONMAN nästa år (been there, done that) så är jag sugen på att köra mer Swimrun igen, tillsammans med Lovisa. Vilka Swimruns får man inte missa 2020?

Ett mål som börjat torna upp sig är att köra Vätternrundan tillsammans med Weswim på sub 7.15. Väldigt tufft mål som blev ännu tuffare när de gick ut med att de förlänger banan till nästa år, för att få till ett säkrare lopp. Jag är inte helt säker på hur lång det blir, men senaste rapporterna pekar på 15 km extra.

När man äntligen börjar få upp lite kontinuitet så drabbas man av november. Konstant mörker, rått, kallt, och regn från alla väderstreck samtidigt. Det är då det gäller att tagga till, plocka fram pannlampan, kläder efter väder och lite pannben.

Just do it!

Träna inne

Annars försöker jag få till några pass på trainern som blivit förpassad till balkongen. Som tur är så är den inglasad och jag har alltid grillen vid min sida. På trainern kör jag inte lågpuls, här är det intervaller som gäller. Jag har börjat få dålig fantasi på bra pass att köra då jag inte har tagit steget till Zwift med min osmarta trainer. Tips tages emot, så skriv gärna en kommentar! Det jag oftast kör nu är de norska intervallerna 4×4 min med 3 min lugnt rull. Alternativet är de korta och hårda intervallerna som Matthias Reck förespråkar för att köra bra på Vätternrundan. Alltså alla typer av korta intervaller typ, 15-15, 30-30 osv.

Mjölksyra deluxe

Lugnt ska vara lugnt och hårt det ska vara riktigt hårt. Detta har även Anders Holme (simtränare i Triathlon Väst) tagit fasta på, där det mitt i ett simpass mycket väl kan stå (25m hårt, hårt). Notera att han skrivit upprepat hårt och dessutom i fet stil, då vet man att det är riktigt hårt som gäller.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *